Gudinnor
"Genom en förståelse av vad Gudinnan var, kan vi bättre förstå naturen och vi kan bygga våra ideologier så att det kommer att bli lättare för oss att leva"
- Marija Gimbutas
Freja eller Fröja (isländska och fornnordiska Freyja) är en fruktbarhetsgudinna i nordisk mytologi, vanernas viktigaste gudinna och har därför även namnet Vanadis. Hon är dotter till Njord, och syster till Frej.
Freja är kärleksgudinna i den nordiska gudasagan, men hon är även krigets och kampens gudinna. Hon är den unga kvinnan och modern. Hon är valkyriornas ledare. Hon färdas i vagn, dragen av två katter. Hon är trolldomens och schamanismens gudom och sejdens mästarinna.
Hon anses stå underjordens gudinna Hel nära pga sina mörka sidor där hon har makt över jordens krafter. Hennes kult har många inslag av shamanism och, liksom Oden, utövar hon sejd: De extatiska akter där den som leder kulten kan se både bakåt och framåt i tiden och in i andra världar. Freja sägs vara den som inför sejden bland gudarna och lär ut den till människorna. Freja har dessutom en hamn, en falkens skepnad som hon kan låna ut till de andra gudarna när de behöver se sig om i världen.
Frejas dag är fredag och hennes tal är 13. För att hedra Gudinnan Freja - Fira fredagen den 13:e!
Hel
Hel är underjordens härskarinna i fornnordisk mytologi. Hels namn pryder dödsriket och det svenska ordet helvete
syftar till Hels straff. Till hälften var Hel en ung vacker kvinna och den andra hälften tillhörde en gammal hagga. Hon regerade över de minst hjältemodiga själarna som inte dött i strid, såsom kvinnor, gamla och barn.
Nerthus
Gudinnan Nerthus är Moder Jord, vår första gudinna. Hon omfamnar alla jordens krafter med visdom och fred. Med henne sår du glädje, fred och kärlek på din jord. Freja är fred, Nerthus dotter, kärleksgudinnan som fyller ditt hem med fruktbarhet och rikedom. Vårdagjämningsfest är en fest för gudinnan Nerthus, en fredsfest. Den sammanfaller ofta med påsken. Namnet Nerthus är språkligt densamma som Njord, i fornnordisk mytologi en manlig gud i vanernas gudaskara.
Kattgudinnan Bastet från Bubastis representerar kärlek och glädje. Samtidigt är hon kvinnans beskyddarinna.
För de forntida egyptierna hade katten stor betydelse genom att hålla sädesreservoarerna fria från råttor. De ansågs bringa lycka och behandlades med stor respekt. När en egyptisk huskatt dog kunde hela hushållet klä sig i sorgedräkt. Katter kunde tom mumifieras och begravas med samma hedersbetygelser som man gav människor. I kattgravarna lade man gärna ner en liten bronsstatyett föreställande katten själv.
Foto: Mia Wallerud
Hekate
I den grekiska mytologin månens och trolldomens gudinna, ibland identifierad med Artemis. Med sitt följe av rolösa andar hemsöker hon särskilt vägskäl för tre vägar. Hon framställdes därför ofta med tre förenade kroppar. Bilder av Hekate med facklor i händerna ställdes upp framför husen för att avvärja trolldom.
I romarnas religion kärlekens gudinna, motsvarande grekernas Afrodite. Hon står för harmoni, passion och sexualitet. Hon bringar glädje till gudar, gudinnor och människor lika mycket som till den växande planeten. Hon är därför förknippad med vårens ankomst, den mest inspirerande kärlekstiden av alla årstider räknat.
Foto: Mia Wallerud
I judisk mytologi en kvinnlig demon, som judarna övertog från babylonisk folktro. Hon har identifierats med Adams första hustru som enligt medeltida föreställningar skapades samtidigt med honom. Hon omtalas i Jesaja 34:14 som en öken demon, och i senare judisk tradition framställs hon som ondskefull, bevingad och med långt hår, t.o.m. som ondskans drottning. Den moderna feminismen har tagit henne till sinnebild för kvinnans jämställdhet och upproriskhet mot manssamhället.
Egyptisk fruktbarhets- och modergudinna, syster och maka till Osiris. Deras son Horus, och hon är mest känd som modern med Horusbarnet. Isis dyrkades i Egyptien som moder gudinnan av universum. Hon ensam, hade tillgång till det hemliga namnet för Ra, den egyptiska härskarguden, som gav henne obegränsad magisk styrka. Dyrkan av Isis spred sig under hellenismen till Romarrikets alla delar och hade stor betydelse för uppkomsten av kristendomens Mariadyrkan.
Foto: Mia Wallerud
Sanskrit - "den svarta", Durga, indisk gudinna som spelar en viktig roll i hinduismens fromhetsliv som guden Shivas maka, hans shakti. Hon har både en mild och en grym sida, men brukar framställas i skräckinjagande gestalt. Tungan hängde från munnen och hon skildras ibland med flera döskallehuvuden hängande runt om sig. Den fruktade versionen av Pravati. Mysteriernas gudinna, ofta avbildad blå eller svart med ett blodtörstigt utseende. Förr ingick människooffer i hennes kult. Hon är en av gudinnorna i Tantratraditionen.
Foto: Mia Wallerud
Den viktigaste gudomen för tibetanska buddister är gudinnan Tara. Hon är en barmhärtig moder gudinna. Tara är skydds & medkänslans Gudinna. Beskyddarinna mot alla rädslor och alla underbara kvinnors egen gudinna. Hon praktiserade och lärde ut njutning som ett sätt att nå upplysning. Tara fick begåvningen att kunna hela all sorg och att kunna uppfylla alla önskningar. Hon är en av gudinnorna i Tantratraditionen.
Foto: Mia Wallerud
Hinduistiska Gudinnan för lycka och välstånd. Hon står för välstånd, expansion och förändring. I hinduistisk mytologi, tros Lakshmi representera allt kvinnligt, medans hennes gemål Vishnu, representerar allt manligt.
Foto: Mia Wallerud
Hinduistiska Gudinnan för visdom, bildning, upplysthet, & konst. Saraswati är den feminina gudomen förkroppsligat. Hon står för sann visdom, symbolisk, andlig kunskap lika mycket som förfinning av konsten.
Foto: Mia Wallerud
Den kvinnliga Buddhan, försynens Gudinna från Kina. Hon är den eviga beskyddaren av alla barn och hon representerar också medkänsla och kärlek. Hon hjälper till vid helande och renar platser som är utsatta för negativitet.
Foto: Mia Wallerud
Gudar
"Genom att medvetet använda oss av olika arketypiska Gudar, kan vi bättre förstå oss själva och naturen vilket kan göra att vi får tillgång till delar i oss själva vi inte trodde fanns"
- okänd filosof
Frej
Frej är den främste av fruktbarhetsgudarna i nordisk mytologi. Han är en av vanerna. Han är son till Njord och Nerthus och syster till Freja. I Sverige har han kallats Frö, och här dyrkades han för god årsväxt, fred som sin syster, men även vällust och boskapslycka. Hans kult innehöll starka sexuella element och han avbildas ofta med en enorm fallos.
Njord
Njord var i nordisk mytologi sjöfartens, vindarnas och fiskets gud, han var far till Frej och Freja. Namnet Njord är språkligt densamma som Nerthus, i nordisk mytologi en kvinnlig gud i vanernas gudaskara.
Tor
I nordisk mytologi är Tor åskans gud. Han är en av asarna och son till Oden. Sitt främsta vapen och attribut är hans hammare Mjölner som han kämpar mot jättarna och Midgårdsormen med. Mjölner träffar alltid sitt mål och vänder därefter tillbaka till Tors hand. Tor har drag av både himmelsgudar som Zeus och muskelstarka heroer som Herakles. När Tor far fram över himlavalvet mullar åskan. Vagnen han far fram i dras av bockar.
Oden
I nordisk mytologi är Oden den mest mångsidiga guden. Han är den ene krigsguden, samt den äldste, störste och visaste av asagudarna, men också skaldekonstens gud och de dödas gud, och är den främste utövaren av sejdkonsten. Han är son till Bestla och Bor och bror till Ve och Vile. Han skildras ofta som en ståtlig och grann karl med ett charmerande sätt. Han är även inte helt otippat en kvinnotjusare. Med hans shamanistiska förmåga hänger hans intellektuella begåvning väl samman.
Pan
Pan är kärleksgud i grekisk mytologi men även getherdarnas gud. Han är son till Hermes. Håller till i Arkadiens skogar, jagar nymfer och spelar panflöjt. Avbildas vanligen med bockben och bockhorn. Han är en symbol för naturens alstringskraft, sinnlig men också farlig. Han vakade över boskapshjordarna men samtidigt ansågs han vara upprinnelsen till den skräck som kunde driva iväg en hjord, i ren panik eller "panisk förskräckelse". Romarnas motsvarighet till honom var Faunus.
KÄLLOR:
Vem är vem i nordisk mytologi av Åke Hultkrantz
Häxans Handbok av Dannie Druehyld
Wikipedia